Blod, svett & tårar

I boxningen förekommer ju såklart både blod och svett och ibland även tårar. Jag brukar byta ut ordet tårar mot glädje. För det är vad den sporten ger mig. Massor utav glädje! Men dagar som tex denna lutar det mer mot det förstnämnda. Skit skit skit... Vissa enkla saker känns omöjliga att lära sig.. Varför kan jag inte? Åååh, och inte hjälper det att jag har haft/har? en låsning i bäckenet som gör att jag konstant känner smärta i ryggen. Suck. Men de är väl bara bita ihop och köra på! Man måste härdas (; Såklart vill jag lära mig och bli bättre, men de är inte som att jag har som mål att vinna OS guld eller ens SM. Jag har tidigare varit stressad över min ålder men jag har många år kvar. Självklart vill jag in i ringen igen för att tävla någon dag men inte förrän jag är redo. Och det är jag inte idag. Jag är dålig som satan. Men dagar som denna, då allt känns skit, får jag inte glömma varför jag gör det här. Jag gör det för att jag älskar denna sport! Och att komma dit till den svettiga källarlokalen, träffa alla kompisar, tränaren.. Ja, de är då jag känner glädje igen.

Puss alla söta :*

-Greta-